2008   Ekebybruk

Vi visar porträtt av ledande befattningshavare på bruket, bland annat en stor oljemålning av Dir Sterner målad av Carl Gunne.

Flygfotografier av bruket m.m.

Föremålen har suttit i direktionsvåningen på Upsala-Ekeby och kommer från Proventus, de sista ägarna av Upsala-Ekeby.

Vi visar också ett smakprov av föremål från dotterföretagen Karlskrona Porslinsfabrik och Gefle Porslinsfabrik.

2007  Lars Gynning - så fransk en svensk kan vara

Lars Gynning även kallad Monsieur Bleu, en av de tongivande
inom den moderna gobelängkonsten, en svensk konstnär i
Aubusson, -gobelängernas huvudstad i Frankrike.

Gynning var i gott sällskap, redan tidigare kom bl a Matisse,
Picasso, Braque och Léger till Aubusson för att uttrycka sina
bildideer textilt. Här möts den uråldriga skånska flamskvävnadstekniken
med 1500-talets tapetväveri, -i modern tappning, något som svensk
slöjdförening kanske inte var helt nöjda med, -men resultatet var lysande.

Lars Gynning levde ett internationellt liv, han ville utforska världen
och hans arv blev livsbejakande bilder som någon kritiker skrev kunde
liknas vid ett champagnerus i elegans och lätthet.

För Lars Gynning är gobelängen inte i första hand ett hantverk,
utan en bild. Men Gynning var en mångsidig konstnär och skapandet
tog sig ett otal olika uttryck, gobelänger förstås, men även oljor,
gouacher, grafik, smide, emalj, barnboksillustrationer och förlagor
till ryor och textiltryck. Han var som han själv uttryckte det,
-”Jag är en flitig fan, något annat kan man inte säga.”

Not. juni 2008

I maj 2008 inköptes Lars Gynnings tapet "Mon Jardin" till Grödinge Antik & Designs samlingar.

2006 Henry Miller, "Att måla är att älska"

Att Henry Miller (1891-1980) är författaren
som skrev pornografiska noveller vet väll alla.

Sexuella tabun och erotisk extas, det mesta
självupplevt eller fantasier som skulle förverkligas.
Mindre bekant är att Henry Miller var konstnär,
besatt av lusten att "sprätta" vattenfärg på vitt papper.
Millers måleri är glatt och livfullt, en stundens
ingivelse och samtidigt kan man se en djupare
innebörd i många av verken. "Att måla är att älska igen"
var ett av hans slagord. Mer än 5000 målningar blev det,
men är i dag mycket sällsynta på auktionsmarknaden,
de flesta finns i stora privata samlingar eller på museer.
1967 ställde Henry Miller ut i Uppsala på
finsmakarsalongen Kavaletten. Familjen Ekström
köpte hela utställningen med undantag av ett
verk som retfullt nog redan var sålt. Det är
denna näst intill kompletta utställning som
Grödinge Antik & Design har fått det stora
förtroendet att låna in från Uppsala Konstmuseum.

2004 Poul Ströyer

För många av oss är Poul Ströyer Ströyers Dagbok. Hans satiriska teckningar i Dagens Nyheter, ofta med politisk anknytning, minns vi som träffsäkra och roliga. Han var aldrig elak på riktigt, han drev med politikerna på ett underhållande sätt. Han tecknade i Dagens Nyheter i 40 år! Hans teckningar finns samlade och utgivna i bokform.

Poul Ströyer hade också stor framgång med sina barnböcker som han producerade tilsammans med Lennart Helsing - bl a Krakel Spektakel och Sjörövarboken.

Att Poul Ströyer gjorde TV-filmer kanske inte är så bekant. Han gjorde bl a Hummerfiskaren och Flygande trumman.

Poul Ströyer har deltagit i närmare 100 samlingsutställningar och över 300 separatutställningar och var oherhört produktiv. Han började teckna vid 16-års ålder och vid sin bortgång 1996 uppgick hans alster till närmare 50 000!

2003  Grödingegruppen

Vide Jansson flyttar ut till Grödinge vid midsommartid 1958 då han funnit den gamla kyrkskolan som en bra lokal för vidare utveckling av grafiken. Här installeras litografi- och koppartryckpress i den gamla skolsalen och det är nu under sommaren 1958 som man kan säga att Grödingeverkstaden eller Grödingeakademin som den till en början kallades bildas.

Från början var det bara Vide Jansson och Nalle Werner, -men de hade betydligt större planer för verksamheten. I Svenska Dagbladet den 15 september kan man läsa bland annat under titeln ”Grafikakademin gynnar huskatt”, ”I en övergiven skolsal i Grödinge ett stenkast från den vitmenade kyrkan är en konstakademi under bildande. Initiativet har tagits av en grupp grafiker, som redan hunnit släpa ut en stenpress till skolhuset och spekulerade på att förvärva ytterligare två av den skrymmande varan, och runt väggarna hänger litografier i muntra kulörer med huskatten som favoritmodell.” Första gemensamma utställningen blev i Norrköping i slutet av året.

Tillströmningen av konstnärer till verkstaden i Grödinge blev aldrig så stor. Visst var det ganska många som kom och tittade, men få som stannade kvar och arbetade och lärde. Grödingeverkstaden skulle sedan fortleva fram till den formella upplösningen kring nyår 1963.

Bland konstnärerna som var verksamma i Grödingeverkstaden kan nämnas

Vide Jansson
Björn ”Nalle” Werner
Rune Pettersson
Sixten Haage
Gerry Eckhardt

Texten hämtad ur boken om Grödingegruppen av Folke Nordström

2003 Anna-Lisa Thomson – Keramiker och målarinna

Född 1905 i Karlskrona och utbildad inom konst både vid den Konstindustriella skolan och på ett flertal platser utomlands. Mellan åren 1928-33 var hon anställd vid S:t Eriks Lervarufabriker, där hon kom att ta fram många intressanta föremål, bland annat i den nya gröna glasyren som fabriken lanserade. Hon komponerade under åren 1930-33 större delen av S:t Eriks kollektion. År 1933 övergick hon till Upsala-Ekeby, till något som skulle bli ett långt samarbete. Trettiotalets produktion bestod av mängder av föremål i en ren form och ofta sober glasyr. Mycket av föremålen hade en geometrisk form, något som kritikerna kallade ”sträng och måttfull formgivning”. Hennes senare produktion är starkt präglad av naturens former – allt från blommornas linjespel till snäckors och havsväxters svallande former. Som exempel kan nämnas hennes serier Paprika och Spectra. Vintermånaderna tillbringade hon på Ekebybruk med för tiden förhållandevis fria arbetstider. Sommartid hämtade hon inspiration vid sitt fritidshus i Grundsund på västkusten.Hennes produktion fanns med i UE´s priskuranter under många år in på 50- och 60-talet, ett starkt bevis på hennes formkänsla och starka design. Efter en alltför tidig bortgång 1952 såg vännerna till att bilda en stiftelse med bland annat hennes måleriproduktion som insatskapital. Den fick namnet ”Anna-Lisa Thomson till minne”, och har nu i drygt 40 år delat ut stipendier till kvinnliga konstnärer inom olika fack.Vi visar i sommarutställningen ett axplock av hennes måleri och keramiska arbeten.